En eftermiddag på Fojo

Idag var jag på Fojo i Kalmar, dit jag och - av alla - kommunalrådet Lisbeth Lennartsson blivit inbjudna att medverka i en kurs på eftermiddagen. Det var så att Fojo - som är Sveriges enda fortbildningsinstitut för yrkesverksamma journalister - hade en kurs på temat "Svåra intervjuer" och i undervisningssyfte skulle nu Lennartssonskan och jag intervjuas inför en grupp journalister. 

Vi blev då omväxlande intervjuade i olika pass, Det blev frågor om bland annat kommunens märkliga skolpolitik på Östra sidan, om att Lisbeth Lennartsson nu till och med blivit ratad av sina egna och om min kommunblogg. Och t o m om änglar!

En journalist försökte leka lite Paul Perris (ni vet psykoterapeuten som brukar intervjua partiledare i TV på söndagkvällar) och frågade om hur jag upplevde min barndom och vad slags pojke jag var i skolan. 

En annan fastnade för Lisbeth Lennartssons sjukskrivning för fyra år sen och gav därmed Lisbeth ett utmärkt tillfälle att komma med lite krokodiltårar om hur elakt jag skriver på min blogg, vad hon där får stå ut med och hur det skrämmer bort folk från politiken, ja nästan från att alls vilja bo på Öland. Detta ledde naturligtvis till en massa följdfrågor till mig om hur jag nu "berördes" av att höra Lisbeths "berättelse".

Eftersom jag har lärt känna Lisbeth Lennartsson så väl att jag vet att det mesta bara är teaterspel, så berörs jag inte särskilt mycket av sådant som kommer ur hennes mun. Jag råkar ju också känna till att Lisbeth vid tillfället hade en del privata problem och att min kritik hade väldigt liten del i det hela, men att det plötsligt blev politiskt passande att lägga skulden på mig. 

Dom journalister som igår tyckte att det som Lisbeth sade lät äkta har nog en hel del till att lära. Kursledaren tog dock ner det hela tillbaka till verkligheten när han frågade Lisbeth vad det var för sjukdom som hon blev sjukskriven för. 

Där blev kommunalrådet svaret skyldig, för hon har väl inte förstått att man som heltidsengagerat kommunalråd inte kan sjukskriva sig för att man inte tål kritik. 

För mig blev det intressant att få lite mer inblick i hur journalister förbereder sina intervjuer, det var nämligen så att dom först ett par timmar innan fick veta vilka dom skulle intervjua. Mot den bakgrunden tycker jag att dom flesta intervjuerna blev riktigt bra. Man vet ju aldrig, men kanhända att någon av dom som man träffade idag kommer att bli en ny Fredrik Skavlan.

Vill Du kommentera, klicka här!